Helgens tävlingar

Hej på er,
Nu var det längesedan vi skrev något här. Det har hänt mycket hos både mig och Anna vilket gjort att vi inte haft möjlighet att skriva så mycket här. Anna brottas fortfarande med någon form av magsjuka från hell och även här hos mig har vi varit sjuka i omgångar. Som ni säkert märkt så blev därför avsnitt 21 försenat men kom äntligen ut i måndags.

Trots massa sjukdomar har jag hunnit med att tävla två helger i rad. 3 starter har det blivit, med två olika hästar. Den 6/6 startade jag den nya hästen Maggan för första gången. Vi började med en LB:1. Jag var hyfsat nöjd med prestationen, hon har ju inte varit ute mycket och det var extremt rörigt på framridningen så jag tycket hon var väldigt duktig som klarade av att hålla sig på mattan. Det finns otroligt mycket fint att plocka fram i den hästen och mycket tryck i bakbenen vilket känns jätte kul.
Baserat på känslan från tävling är prio att fortsätta jobba med rakriktning, att lösgöra henne i sidorna och att få kontroll på bogarna. Som ni märker är det tre grejer som hänger ihop. Maggan behöver också träna på att få ett tätare flöde av information från mig och att vara mer "på" hjälperna. Hon måste tex kunna göra 3-4 fattningar på en långsida med bibehållen form och kontakt. Hon behöver klara av att lägga en volt direkt efter en hörnpassering och sen komma ut på spåret och bli rak direkt. Så lite basic grejer  helt enkelt. I helgen kommer Paulinda, jag hoppas på mycket bra tips och övningar från henne. Resultaten med Maggan blev:
6/6 LB:1 65,1%
11/6 LB:3 65,3%

Nästa start blir 3/7 då siktar jag på en 70%-runda!

Helge startade en LA:3 12/6 på Grevagården. Jag hade inte några höga förväntningar på den här starten. Efter sista tävlingen, som ju var allt annat än kul, har han fått 3 veckors aktiv vila. Han har ridits ut, tömkörts och småhoppats lite. Veckan innan tävling red jag två ordentliga pass och då kändes han pigg och glad men var ganska springig och lite övertaggad. Jag tänkte ett starten på Greva fick bli lite som en träning. Det gick mycket bättre än jag förväntat mig! Vi lyckades skramla ihop 68,3% och genomförde programmet utan några större missar. Det som drog ner procenten var framförallt att han inte gjorde några bra länkningar utan blev lite väl springig. Detta är ett vanligt återkommande problem när han har vilat så inget jag är orolig för inför kommande starter. Snarare tycker jag att han har blivit bättre och säkrare i länkningarna för varje vecka under våren. Detta har alltid varit hans svåraste moment då han ju själv gärna kulle gå i ständig piaff om han fick bestämma. Nu börjar han dock hitta balansen och lösgjordheten i ryggen och då kommer mer påskjut bakifrån som ett brev på posten. Ska bli jätte spännande och se hur han utvecklas nu i höst. "Kissproblemen"
har inte återkommit något efter katastrofhelgen i Borås så jag vågar hoppas att det endast kommer finnas med som ett obehagligt minne framöver.

Här är lite kort från debuten med Maggan AKA fetknopp :P

Idag blir det utritt med både Maggan och Helge. I morgon blir det låg hoppning på schemat och sen väntar ett dressyrpass var inför helgens Paulinda träningar.

Inridning av Estelle.

Ni som följt bloggen känner redan till Estelle, ponnyn som vägrar att växa. Jag tänkte berätta lite mer om arbetet med henne nu. 

Jag red in Estelle i höstas efter 3 års testet. Jag hade påbörjat inredningen redan på våren men tyckte att hon var så liten, därför nöjde jag mig med att longera och sitta in henne och avvaktade med inridningen till hösten. Inridningen flöt på enligt plan, hon var super enkel så det var inga konstigheter. Även om dom flesta ponnys är enkla att rida in och lite "coolare"så är det i min värld ändå BIG NO NO att fuska med grunderna. Det är så onödigt att skynda fram och i värsta fall skapa problem som man kunde undvikit. Jag har en checklista som jag tycker är bra. På den finns en rad punkter som alla hästar oavsett storlek ska klara av innan jag går vidare med utbildningen och inredningen. Jag har tagit till mig av tips, övningar och idéer från många olika ryttare och tränare och gjort en egen checklista med dom punkter som jag tycker är bra. Där finns dom vanliga grejerna som att hänga på hästen och stå i stigbygeln från båda håll. Där finns också punkter som att kunna lyfta alla benen på hästen med utrustning på och att kunna stryka och "klappa" med schabraket över hela hästen, som ska klara av att stå still utan spänning. Jag lägger också in mycket arbete där jag vänder (framdels/bakdels- vändningar), ryggar och lär den att gå fram och stanna för rösthjälper avsuttet.  

Detta jobb hade Estelle redan gjort på våren så det var förmodligen därför som allt var så enkelt senare på hösten när jag red in henne på riktigt. När hon gick stabilt i alla gångarter fick hon vintervila med förhoppningen att hon skulle växa. För några veckor sedan beslutade jag mig för att sätta igång med henne igen. Vi har nu varit ute på promenader i skog och mark och när jag satt upp för första gången i år var hon lika lugn och stabil som sista gången jag red henne i höstas. Nu blir det korta korta ridpass (10-15min) ca 3 dagar i veckan framöver och löshoppning ca 2 ggr i månaden. I juli får hon vila lite och sen igång igen inför kvalitén. Hon håller på att växla tänder för fullt nu så eventuellt kommer jag ändra lite i planeringen och tömköra henne bettlöst för att avlasta munnen. Funkar bettlöstömkörning kommer jag definitivt variera med att rida bettlöst också. Vill helst inte störa henne i munnen vid tandväxlingen om jag kan undvika det.

Några veckor innan 3års skulle jag försöka komma fram till vilka knoppar Estelle skulle ha. Hon har så mycket man och ganska ojämn tjocklek så tillslut bestämde jag mig för stora knoppar. Även om Helge inte har pannknopp hade självklart Estelle en under visningen. ;)

Täckets vara eller icke vara..

Jag säger bara fy *** för detta skitväder, hästarna (dom stora) går med tjocka vintertäcken i mitten av maj! Tycker synd om dom att gå från 25 grader och högsommar till 4 grader med regn och snålblåst så då åker det tunga artilleriet fram igen. Nu kommer pessimisten i mig fram och tänker att det kanske inte ensär någon ide att plocka bort vintertäckena och ta fram sommartäckena i år. Efter detta väderomslag kommer jag definitivt att avvakta med det iaf.

Tycka vad man vill, men mina unghästar låter jag gå otäckade. Dom har faktiskt inte haft täcken på sig en enda gång i år, oavsett väder och vind. Istället fodrar jag med mer hö och tar ev in tidigare om vädret är riktigt hemskt. Det finns flera anledningar till varför jag inte täckar dom små. Bland annat vill jag ha dem täckesfria då jag är övertygad om att det är det bästa för deras päls och hud. Dom rör sig också mer och jag vill inte att ett täcke ska sitta på och hindra deras rörelser eller ge skav. Dessutom tycker jag att dom kan "härdas lite".  Dom har heller inte samma muskelmängd som kan bli stel och spänd av lite dåligt väder. Dom stora hästarna däremot ska ju arbetas och då vill jag inte ha kalla och spända muskler så därför är jag ganska frikostig med täcken till Maggan och Helge.

Visst måste det vara härligare att göra såhär utan ett täcke som stramar åt?

                         

Man måste drömma stort!

Oj, nu var det verkligen längesedan vi postade något här. Vi har haft en ganska intensiv period där vi haft mycket kontakt med potentiella sponsorer, vilket har tagit upp den mesta delen av vår tid. Men tiden vi har lagt har verkligen gett resultat och vi har nu en hel del intressanta samarbeten på G.

Jag vet att det nog finns en och annan som höjer på ögonbrynen åt att vi valt att plocka in sponsorer i vår podd. Samtidigt vet jag att det finns många som stöttar oss och är glada för vår skull. Både jag och Anna känner att vi båda har kommit till den gränsen där vi lägger så mycket tid och pengar på podden att vi måste börja få tillbaka lite för att kunna fortsätta. Tillskillnad från dom andra stora hästpoddarna som har ledande ridsporttidningra, Sveriges radio eller stora mediebolag i ryggen, har vår podd hittills drivits helt ideellt av oss. Klippning, omslagsbilder och musik är sådant som vi fått fixa och trixa med på egen hand. Vi har lärt oss massor och det är bland det roligaste jag någonsin jobbat med men det har också tagit mycket tid.

Det kommer hända en hel del på sponsor fronten framöver vilket är jätte kul. När vi får sponsorer har vi helt plötsligt möjlighet att lägga mer tid och pengar på att göra podden ännu bättre. Här kommer några exempel på roliga förändringar som ni kommer märka av framöver.

- Lyssnar tävlingar. Vi kommer inom kort dra igång lyssnartävlingar i vår podd.
- Mer gäster. När vi blir stöttade ekonomiskt ger det oss möjlighet att åka längre för att träffa intressanta personer att intervjua i podden.
- Mer aktivitet på sociala medier. Kort och gott kommer sponsorerna också möjliggöra för oss att lägga mer tid på instagram, FB och bloggen.
- Bättre ljud. Vi ska inom kort investera i ytterligare en mikrofon och hoppas att ljudet ska blir ännu bättre framöver.

Sakerna som jag listat här över är förändringar som mer eller mindre redan är klara att sätta i verket.
Vi är jätte glada att kunna utveckla Hästsnack och vi nöjer oss inte där, man måste ju drömma stort! Detta är ytterligare förbättringar och förändringar som vi hoppas uppnå 2016-2017:

- Köpa en kamera. För att kunna ta mer bilder när vi besöker våra poddgäster. Drömmen är också att kunna filma kortare filklipp under mötena för att tex kunna visa praktiska tips om allt från bett, samling och lindning till massage och ridövningar.
- Skapa en hemsida. Där vi kan dokumentera och samla all kunskap i både bilder, filmer och text.
- Besöka stora event och tävlingar. Att kunna rapportera i från händelsernas centrum och få möjlighet att träffa ännu fler intressanta personer.

Har ni ytterligare förslag på vad vi kan göra för att förbättra Hästsnack?
Låt oss veta! Kommentera här eller skicka ett mail till hastsnack@outlook.com

När jag tittade ut från fönstret möttes jag av den här synen precis. Var bara tvungen att ta ett kort och dela med mig av turturduvorna =)-

Till vänster är Helge och till höger är Topis. Topsi är bara två år men visst är hon väl stor? Nästan ikapp Helge som är 170cm.. och jag som bara är 158cm.. :/

Cavaletti

Igår fick det bli "lekdag" i ridhuset, då brukar jag ställa fram cavaletti eller hinder, denna övning med åtta bommar på rad blir både en styrkeövning och lösgörande övning för hästen 😃 nu ska jag ut och rida, en hästägare kommer och kollar plus att Sune ska gå ett skrittpass. Efter det ska jag åka iväg till Emelie och spela in ett avsnitt till podden 😃

                    //Anna

100.000 nedladdningar!

Tjoho, nu går det fort framåt för oss med podden. Idag har vi nått över 100.000 nedladdnigar, vilket känns otroligt stort för oss! Vi är så glada att ni lyssnar på oss och att ni hör av er med önskemål och feedback, det betyder verkligen jätte mycket och ger oss massor av motivation att fortsätta.

Inte nog med att vi nått en ny milstolpe i antal lyssnare idag, vi har också fått två sponsorer till podden. Vi har hittills haft många hundratals obetalda arbetstimmar, resor och utrustningskostnader. Möjligheten till samarbeten och sponsring känns så klart jätte kul och också som en nödvändighet för att kunna fortsätta med podden i den utsträckning som vi nu gör. Sponsorer innebär också att vi kan ge oss ut på längre resor för att träffa ännu fler intressanta experter. Flera av de experter vi gärna vill ha med i podden bor nämligen långt bort från oss.


Nu blir det lite kvällsmys här innan insläpp av blöta hästar.

Bristen på pengar kan vara en framgångsnyckel!!

Ett nytt träns- 2900kr, Ny sadel- 32000kr, regelbunden massage- 1200kr/månaden, träningar- 3000kr/månaden, täcken som går sönder, försäkringar som ska betalas och tänder som behöver fixas, för att inte tala om tävlingskostnader och all bensin som går åt. Att satsa på sina hästar och sin ridning är långt ifrån billigt. Endel kostnader kan självklart plockas bort utan att resultaten och förmåga att nå målen påverkas, men faktum kvarstår det är många tusenlappar som spenderas varje månad. 

Jag har en dröm och en vision att någon gång i mitt liv få rida dom högsta klasserna. Därför har jag valt att leva ett liv där jag prioriterar min ridning och mina hästar samtidigt som jag fått göra avkall på annat i livet. När jag var yngre hade jag ofta en känsla av hopplöshet, blandad med ett sting av avundssjuka. Jag sneglar på toppryttarna och konstaterar att många av dem antingen kom från rika familjer, var ingifta i rika familjer eller hade samarbeten med rika familjer. Dessutom var dom ofta uppbackade av en familj som delade hästintresset. Själv var jag född i en helt vanlig familj och chanserna till giftemål med en krösus bedömde jag som små. Jag hade inget stort nätverk där miljonärer ingick och kände inte några framgångsrika företagare som kunde sponsra mig. Länge såg jag mina förutsättningar som en begränsning, jag skulle aldrig bli en duktig eller framgångsrik ryttare.  

Idag vet jag bättre. Utan att låta klyschig eller naiv så skulle jag vilja påstå att jag är tacksam för just dom förutsättningar och den resa som jag haft. Baserat på egna erfarenheter och fakta hämtad från flera vetenskapliga studier kan jag dra slutsatsen att just avsaknaden av svindyra ponnys, press att prestera och höga krav, har bidragit till att mitt hästintresse är lika starkt idag som det var för 22 år sedan när jag började rida. 

Trots att vi sysslar med en materialsport där extra pengar på kontot kan göra stor skillnad för våra förutsättningar så får vi aldrig glömma att långt i från alla toppryttare kommer från rika familjer. Många elitryttare har nått toppen trots att dom inte haft dom bästa förutsättningarna. Idag är jag övertygad om att dom som får kämpa lite extra och som inte har fått allt gratis också i större utsträckning har sin inre motivation intakt. Samtidigt har jag sett flera exempel där talangfulla ryttare med bra kapital och stöttande föräldrar slutar med sin ridning innan dom nått toppen just för att den inre motivationen har ersatts med yttre motivation. Så istället för att se avsaknaden av miljonerna som ett hinder att nå toppen har jag börjat se det som en möjlig framgångsnyckel. 

Som ung hade jag en falsk föreställning om att pengar och kontakter var dom viktigaste faktorerna för att bli framgångsrik som ryttare. Eftersom detta var en stark övertygelse färgade det också min perception och uppfattningsförmåga. Jag såg bara rika ryttare och ryttare som hade oändliga kapital i ryggen när jag tittade på elitryttarna. Idag är jag övertygad om att rätt inställning, god ridkänsla och förmågan att rida tekniskt skickligt är mycket viktigare än pengar och kontakter. Det finns många duktiga Svenska ryttare som är goda exempel på detta. 

 På en av mina föreläsningar pratar jag om hur man som ryttare kan påverka sina möjligheter att lyckas med sin ridsatsning och bli bäst när det gäller. En viktig del i detta är att förstå hur den mentala biten hänger ihop med vår prestationsförmåga. Flera studier har undersökt vad framgångsrika elitidrottare, oavsett gren, har gemensamt. Detta är några av de bitar som man kommit fram till:
- Nytänkande och kretaiva-  vågar testa nya upplägg och metoder i jakten på topprestationer.
- Mentalt starka- ger inte upp trots motgångar.
- Jobbar hårdare än sina konkurrenter- det är ingen slump att man blir bäst på det man gör, hårt jobb lönar sig och är ofta en avgörande faktor.
- Har kul på vägen- attityd och inställning har visat
sig var mycket viktigt. Dom som når toppen är oftast
dom som uppger att dom finner stor glädje i sin träning.
  

Den här bilden visar på vikten av rätt attityd. Faktum är att många talangfulla och duktiga idrottare aldrig når toppen på grund av fel inställning och dålig attityd. Samtidigt finns det många exempel inom flera sporter där en person som från början ansågs medelmåttig och utan några direkt toppförutsättningar ändå har nått hela vägen till toppen med rätt attityd. Det är nämligen vår attityd som avgör hur hårt vi kommer träna, hur väl vi kommer förbereda oss och hur vi hanterar framgång såväl som motgång. Dessa bitar är extremt viktiga inom all idrott och ridning är inget undantag.