Helgens tävlingar

Hej på er,
Nu var det längesedan vi skrev något här. Det har hänt mycket hos både mig och Anna vilket gjort att vi inte haft möjlighet att skriva så mycket här. Anna brottas fortfarande med någon form av magsjuka från hell och även här hos mig har vi varit sjuka i omgångar. Som ni säkert märkt så blev därför avsnitt 21 försenat men kom äntligen ut i måndags.

Trots massa sjukdomar har jag hunnit med att tävla två helger i rad. 3 starter har det blivit, med två olika hästar. Den 6/6 startade jag den nya hästen Maggan för första gången. Vi började med en LB:1. Jag var hyfsat nöjd med prestationen, hon har ju inte varit ute mycket och det var extremt rörigt på framridningen så jag tycket hon var väldigt duktig som klarade av att hålla sig på mattan. Det finns otroligt mycket fint att plocka fram i den hästen och mycket tryck i bakbenen vilket känns jätte kul.
Baserat på känslan från tävling är prio att fortsätta jobba med rakriktning, att lösgöra henne i sidorna och att få kontroll på bogarna. Som ni märker är det tre grejer som hänger ihop. Maggan behöver också träna på att få ett tätare flöde av information från mig och att vara mer "på" hjälperna. Hon måste tex kunna göra 3-4 fattningar på en långsida med bibehållen form och kontakt. Hon behöver klara av att lägga en volt direkt efter en hörnpassering och sen komma ut på spåret och bli rak direkt. Så lite basic grejer  helt enkelt. I helgen kommer Paulinda, jag hoppas på mycket bra tips och övningar från henne. Resultaten med Maggan blev:
6/6 LB:1 65,1%
11/6 LB:3 65,3%

Nästa start blir 3/7 då siktar jag på en 70%-runda!

Helge startade en LA:3 12/6 på Grevagården. Jag hade inte några höga förväntningar på den här starten. Efter sista tävlingen, som ju var allt annat än kul, har han fått 3 veckors aktiv vila. Han har ridits ut, tömkörts och småhoppats lite. Veckan innan tävling red jag två ordentliga pass och då kändes han pigg och glad men var ganska springig och lite övertaggad. Jag tänkte ett starten på Greva fick bli lite som en träning. Det gick mycket bättre än jag förväntat mig! Vi lyckades skramla ihop 68,3% och genomförde programmet utan några större missar. Det som drog ner procenten var framförallt att han inte gjorde några bra länkningar utan blev lite väl springig. Detta är ett vanligt återkommande problem när han har vilat så inget jag är orolig för inför kommande starter. Snarare tycker jag att han har blivit bättre och säkrare i länkningarna för varje vecka under våren. Detta har alltid varit hans svåraste moment då han ju själv gärna kulle gå i ständig piaff om han fick bestämma. Nu börjar han dock hitta balansen och lösgjordheten i ryggen och då kommer mer påskjut bakifrån som ett brev på posten. Ska bli jätte spännande och se hur han utvecklas nu i höst. "Kissproblemen"
har inte återkommit något efter katastrofhelgen i Borås så jag vågar hoppas att det endast kommer finnas med som ett obehagligt minne framöver.

Här är lite kort från debuten med Maggan AKA fetknopp :P

Idag blir det utritt med både Maggan och Helge. I morgon blir det låg hoppning på schemat och sen väntar ett dressyrpass var inför helgens Paulinda träningar.

Inridning av Estelle.

Ni som följt bloggen känner redan till Estelle, ponnyn som vägrar att växa. Jag tänkte berätta lite mer om arbetet med henne nu. 

Jag red in Estelle i höstas efter 3 års testet. Jag hade påbörjat inredningen redan på våren men tyckte att hon var så liten, därför nöjde jag mig med att longera och sitta in henne och avvaktade med inridningen till hösten. Inridningen flöt på enligt plan, hon var super enkel så det var inga konstigheter. Även om dom flesta ponnys är enkla att rida in och lite "coolare"så är det i min värld ändå BIG NO NO att fuska med grunderna. Det är så onödigt att skynda fram och i värsta fall skapa problem som man kunde undvikit. Jag har en checklista som jag tycker är bra. På den finns en rad punkter som alla hästar oavsett storlek ska klara av innan jag går vidare med utbildningen och inredningen. Jag har tagit till mig av tips, övningar och idéer från många olika ryttare och tränare och gjort en egen checklista med dom punkter som jag tycker är bra. Där finns dom vanliga grejerna som att hänga på hästen och stå i stigbygeln från båda håll. Där finns också punkter som att kunna lyfta alla benen på hästen med utrustning på och att kunna stryka och "klappa" med schabraket över hela hästen, som ska klara av att stå still utan spänning. Jag lägger också in mycket arbete där jag vänder (framdels/bakdels- vändningar), ryggar och lär den att gå fram och stanna för rösthjälper avsuttet.  

Detta jobb hade Estelle redan gjort på våren så det var förmodligen därför som allt var så enkelt senare på hösten när jag red in henne på riktigt. När hon gick stabilt i alla gångarter fick hon vintervila med förhoppningen att hon skulle växa. För några veckor sedan beslutade jag mig för att sätta igång med henne igen. Vi har nu varit ute på promenader i skog och mark och när jag satt upp för första gången i år var hon lika lugn och stabil som sista gången jag red henne i höstas. Nu blir det korta korta ridpass (10-15min) ca 3 dagar i veckan framöver och löshoppning ca 2 ggr i månaden. I juli får hon vila lite och sen igång igen inför kvalitén. Hon håller på att växla tänder för fullt nu så eventuellt kommer jag ändra lite i planeringen och tömköra henne bettlöst för att avlasta munnen. Funkar bettlöstömkörning kommer jag definitivt variera med att rida bettlöst också. Vill helst inte störa henne i munnen vid tandväxlingen om jag kan undvika det.

Några veckor innan 3års skulle jag försöka komma fram till vilka knoppar Estelle skulle ha. Hon har så mycket man och ganska ojämn tjocklek så tillslut bestämde jag mig för stora knoppar. Även om Helge inte har pannknopp hade självklart Estelle en under visningen. ;)

Täckets vara eller icke vara..

Jag säger bara fy *** för detta skitväder, hästarna (dom stora) går med tjocka vintertäcken i mitten av maj! Tycker synd om dom att gå från 25 grader och högsommar till 4 grader med regn och snålblåst så då åker det tunga artilleriet fram igen. Nu kommer pessimisten i mig fram och tänker att det kanske inte ensär någon ide att plocka bort vintertäckena och ta fram sommartäckena i år. Efter detta väderomslag kommer jag definitivt att avvakta med det iaf.

Tycka vad man vill, men mina unghästar låter jag gå otäckade. Dom har faktiskt inte haft täcken på sig en enda gång i år, oavsett väder och vind. Istället fodrar jag med mer hö och tar ev in tidigare om vädret är riktigt hemskt. Det finns flera anledningar till varför jag inte täckar dom små. Bland annat vill jag ha dem täckesfria då jag är övertygad om att det är det bästa för deras päls och hud. Dom rör sig också mer och jag vill inte att ett täcke ska sitta på och hindra deras rörelser eller ge skav. Dessutom tycker jag att dom kan "härdas lite".  Dom har heller inte samma muskelmängd som kan bli stel och spänd av lite dåligt väder. Dom stora hästarna däremot ska ju arbetas och då vill jag inte ha kalla och spända muskler så därför är jag ganska frikostig med täcken till Maggan och Helge.

Visst måste det vara härligare att göra såhär utan ett täcke som stramar åt?

                         

Man måste drömma stort!

Oj, nu var det verkligen längesedan vi postade något här. Vi har haft en ganska intensiv period där vi haft mycket kontakt med potentiella sponsorer, vilket har tagit upp den mesta delen av vår tid. Men tiden vi har lagt har verkligen gett resultat och vi har nu en hel del intressanta samarbeten på G.

Jag vet att det nog finns en och annan som höjer på ögonbrynen åt att vi valt att plocka in sponsorer i vår podd. Samtidigt vet jag att det finns många som stöttar oss och är glada för vår skull. Både jag och Anna känner att vi båda har kommit till den gränsen där vi lägger så mycket tid och pengar på podden att vi måste börja få tillbaka lite för att kunna fortsätta. Tillskillnad från dom andra stora hästpoddarna som har ledande ridsporttidningra, Sveriges radio eller stora mediebolag i ryggen, har vår podd hittills drivits helt ideellt av oss. Klippning, omslagsbilder och musik är sådant som vi fått fixa och trixa med på egen hand. Vi har lärt oss massor och det är bland det roligaste jag någonsin jobbat med men det har också tagit mycket tid.

Det kommer hända en hel del på sponsor fronten framöver vilket är jätte kul. När vi får sponsorer har vi helt plötsligt möjlighet att lägga mer tid och pengar på att göra podden ännu bättre. Här kommer några exempel på roliga förändringar som ni kommer märka av framöver.

- Lyssnar tävlingar. Vi kommer inom kort dra igång lyssnartävlingar i vår podd.
- Mer gäster. När vi blir stöttade ekonomiskt ger det oss möjlighet att åka längre för att träffa intressanta personer att intervjua i podden.
- Mer aktivitet på sociala medier. Kort och gott kommer sponsorerna också möjliggöra för oss att lägga mer tid på instagram, FB och bloggen.
- Bättre ljud. Vi ska inom kort investera i ytterligare en mikrofon och hoppas att ljudet ska blir ännu bättre framöver.

Sakerna som jag listat här över är förändringar som mer eller mindre redan är klara att sätta i verket.
Vi är jätte glada att kunna utveckla Hästsnack och vi nöjer oss inte där, man måste ju drömma stort! Detta är ytterligare förbättringar och förändringar som vi hoppas uppnå 2016-2017:

- Köpa en kamera. För att kunna ta mer bilder när vi besöker våra poddgäster. Drömmen är också att kunna filma kortare filklipp under mötena för att tex kunna visa praktiska tips om allt från bett, samling och lindning till massage och ridövningar.
- Skapa en hemsida. Där vi kan dokumentera och samla all kunskap i både bilder, filmer och text.
- Besöka stora event och tävlingar. Att kunna rapportera i från händelsernas centrum och få möjlighet att träffa ännu fler intressanta personer.

Har ni ytterligare förslag på vad vi kan göra för att förbättra Hästsnack?
Låt oss veta! Kommentera här eller skicka ett mail till hastsnack@outlook.com

När jag tittade ut från fönstret möttes jag av den här synen precis. Var bara tvungen att ta ett kort och dela med mig av turturduvorna =)-

Till vänster är Helge och till höger är Topis. Topsi är bara två år men visst är hon väl stor? Nästan ikapp Helge som är 170cm.. och jag som bara är 158cm.. :/

Cavaletti

Igår fick det bli "lekdag" i ridhuset, då brukar jag ställa fram cavaletti eller hinder, denna övning med åtta bommar på rad blir både en styrkeövning och lösgörande övning för hästen 😃 nu ska jag ut och rida, en hästägare kommer och kollar plus att Sune ska gå ett skrittpass. Efter det ska jag åka iväg till Emelie och spela in ett avsnitt till podden 😃

                    //Anna

100.000 nedladdningar!

Tjoho, nu går det fort framåt för oss med podden. Idag har vi nått över 100.000 nedladdnigar, vilket känns otroligt stort för oss! Vi är så glada att ni lyssnar på oss och att ni hör av er med önskemål och feedback, det betyder verkligen jätte mycket och ger oss massor av motivation att fortsätta.

Inte nog med att vi nått en ny milstolpe i antal lyssnare idag, vi har också fått två sponsorer till podden. Vi har hittills haft många hundratals obetalda arbetstimmar, resor och utrustningskostnader. Möjligheten till samarbeten och sponsring känns så klart jätte kul och också som en nödvändighet för att kunna fortsätta med podden i den utsträckning som vi nu gör. Sponsorer innebär också att vi kan ge oss ut på längre resor för att träffa ännu fler intressanta experter. Flera av de experter vi gärna vill ha med i podden bor nämligen långt bort från oss.


Nu blir det lite kvällsmys här innan insläpp av blöta hästar.

Bristen på pengar kan vara en framgångsnyckel!!

Ett nytt träns- 2900kr, Ny sadel- 32000kr, regelbunden massage- 1200kr/månaden, träningar- 3000kr/månaden, täcken som går sönder, försäkringar som ska betalas och tänder som behöver fixas, för att inte tala om tävlingskostnader och all bensin som går åt. Att satsa på sina hästar och sin ridning är långt ifrån billigt. Endel kostnader kan självklart plockas bort utan att resultaten och förmåga att nå målen påverkas, men faktum kvarstår det är många tusenlappar som spenderas varje månad. 

Jag har en dröm och en vision att någon gång i mitt liv få rida dom högsta klasserna. Därför har jag valt att leva ett liv där jag prioriterar min ridning och mina hästar samtidigt som jag fått göra avkall på annat i livet. När jag var yngre hade jag ofta en känsla av hopplöshet, blandad med ett sting av avundssjuka. Jag sneglar på toppryttarna och konstaterar att många av dem antingen kom från rika familjer, var ingifta i rika familjer eller hade samarbeten med rika familjer. Dessutom var dom ofta uppbackade av en familj som delade hästintresset. Själv var jag född i en helt vanlig familj och chanserna till giftemål med en krösus bedömde jag som små. Jag hade inget stort nätverk där miljonärer ingick och kände inte några framgångsrika företagare som kunde sponsra mig. Länge såg jag mina förutsättningar som en begränsning, jag skulle aldrig bli en duktig eller framgångsrik ryttare.  

Idag vet jag bättre. Utan att låta klyschig eller naiv så skulle jag vilja påstå att jag är tacksam för just dom förutsättningar och den resa som jag haft. Baserat på egna erfarenheter och fakta hämtad från flera vetenskapliga studier kan jag dra slutsatsen att just avsaknaden av svindyra ponnys, press att prestera och höga krav, har bidragit till att mitt hästintresse är lika starkt idag som det var för 22 år sedan när jag började rida. 

Trots att vi sysslar med en materialsport där extra pengar på kontot kan göra stor skillnad för våra förutsättningar så får vi aldrig glömma att långt i från alla toppryttare kommer från rika familjer. Många elitryttare har nått toppen trots att dom inte haft dom bästa förutsättningarna. Idag är jag övertygad om att dom som får kämpa lite extra och som inte har fått allt gratis också i större utsträckning har sin inre motivation intakt. Samtidigt har jag sett flera exempel där talangfulla ryttare med bra kapital och stöttande föräldrar slutar med sin ridning innan dom nått toppen just för att den inre motivationen har ersatts med yttre motivation. Så istället för att se avsaknaden av miljonerna som ett hinder att nå toppen har jag börjat se det som en möjlig framgångsnyckel. 

Som ung hade jag en falsk föreställning om att pengar och kontakter var dom viktigaste faktorerna för att bli framgångsrik som ryttare. Eftersom detta var en stark övertygelse färgade det också min perception och uppfattningsförmåga. Jag såg bara rika ryttare och ryttare som hade oändliga kapital i ryggen när jag tittade på elitryttarna. Idag är jag övertygad om att rätt inställning, god ridkänsla och förmågan att rida tekniskt skickligt är mycket viktigare än pengar och kontakter. Det finns många duktiga Svenska ryttare som är goda exempel på detta. 

 På en av mina föreläsningar pratar jag om hur man som ryttare kan påverka sina möjligheter att lyckas med sin ridsatsning och bli bäst när det gäller. En viktig del i detta är att förstå hur den mentala biten hänger ihop med vår prestationsförmåga. Flera studier har undersökt vad framgångsrika elitidrottare, oavsett gren, har gemensamt. Detta är några av de bitar som man kommit fram till:
- Nytänkande och kretaiva-  vågar testa nya upplägg och metoder i jakten på topprestationer.
- Mentalt starka- ger inte upp trots motgångar.
- Jobbar hårdare än sina konkurrenter- det är ingen slump att man blir bäst på det man gör, hårt jobb lönar sig och är ofta en avgörande faktor.
- Har kul på vägen- attityd och inställning har visat
sig var mycket viktigt. Dom som når toppen är oftast
dom som uppger att dom finner stor glädje i sin träning.
  

Den här bilden visar på vikten av rätt attityd. Faktum är att många talangfulla och duktiga idrottare aldrig når toppen på grund av fel inställning och dålig attityd. Samtidigt finns det många exempel inom flera sporter där en person som från början ansågs medelmåttig och utan några direkt toppförutsättningar ändå har nått hela vägen till toppen med rätt attityd. Det är nämligen vår attityd som avgör hur hårt vi kommer träna, hur väl vi kommer förbereda oss och hur vi hanterar framgång såväl som motgång. Dessa bitar är extremt viktiga inom all idrott och ridning är inget undantag. 

Inspelningen som försvann

I vintras begav vi oss ner mot Varberg för att intervjua Ylva Rubin, veterinär och specialist på hästens tänder. Vi hade verkligen sett fram emot den här resan, det är ju så intressant att prata tänder, bett och träns! Med oss hade vi som vanligt datorn, mikrofonen och alla sladdar. Vi höll intervjun på Ylvas egna klinik som hon byggt hemma på gården. Det var sååååå intressant! Vi lärde oss en hel del nya grejer och fick nya insikter om hur bettet faktiskt både inverkar och tyvärr också ofta gör åverkan i hästens mun. Ylva plockade fram två hästkranium och olika tänder, hon visade hur det ser ut när hästen tuggar hö och vad som händer i munnen när man lägger in ett bett där.

Vi var så glada och fyllda av inspiration på vägen hem. Detta kanske skulle bli det bästa avsnittet hittills tänkte vi. Ack så fel vi hade! Datorn hade på något vis bara sparat ljudspåret men inte själva ljudfilen. Vi fick en rejäl kalldusch när vi insåg att allt, förutom ca 20 min, var borta. Följande dagar lät vi en expert kolla på datorn för att se om det gick att återställa ljudfilen. Han konstaterade att den var borta och att det inte gick att återställa.

Vi hoppas fortfarande att vi ska kunna besöka Ylva snart igen för att göra om inspelningen. Det hon pratade om under intervjun är sådant som fler behöver höra.

Hur lite kan en 2åring växa?

För snart 2 år sedan köpte jag en jätte söt C-ponny e. Top Nordpol f2012. Tanken var att jag skulle rida in och utbilda henne i 3-4 år för att sedan hitta en duktig ponnyryttare som ville ta över. När jag var och kikade på henne uppskattade jag att hon var ganska liten men ändå inom c-ponny mått. Jag tänkte att hon säkert skulle växa runt 5 cm till och bli lagom stor. 

Jag var noga med att jag inte ville köpa en för stor C-ponny den här gången då mitt tidigare ponnyprojekt nästan slutade illa. Den ponnyn växte nämligen jätte mycket och var väldigt nära att bli liten D-ponny istället. Den här gången verkar jag dock ha stött på ett helt annat problem. Denna ponny växer ta mig fasen inte en enda cm! På treårs testet mätte hon 131 cm. Efter det red jag in henne och tänkte att hon skulle få stå hela vintern och förhoppningsvis växa lite till men igår när jag mätte henne hemma verkar det som att hon inte växt en mm sedan dess. Det känns lite tråkigt, det är verkligen en fin liten ponny men med den här storleken kan jag inte rida och utbilda och tävla henne med gott samvete. 

Hon har fått uträknad foderstat efter konstens alla regler och alltid kunnat äta så mycket som hon behöver, så fodret kan inte vara anledningen till hennes dålig tillväxt. Jag kan erkänna att jag inte är så kunnig på hur ungponnyer växer, då jag inte ägt många i mitt liv men jag tycker att detta är lite oroväckande. Nu ska hon ridas igång några månader för att sedan få gå på sommarbete. Hoppas hon sätter igång att växa nu i sommar så jag kan behålla henne ett tag till! /Emelie

Bidra till en lite bättre värld för våra fyrfota vänner.

I dag nåddes vi av nyheten om den insamling som föreningen Hundhjälpen har startat till förmån för Rumänska hästar. Självklart vill vi vara med och bidra till ett drägligare liv för några av dessa hästar och kommer samla ihop alla bett, träns och täcken som inte längre används. Att skänka saker som ändå mest ligger och tar plats är ingen uppoffring och därför kändes det som vi vill göra något mer.  Vi kontaktade Hundhjälpen och berättade att vi gärna intervjuar dem. På så sätt hoppas vi att vi kan hjälpa till att sprida nyheten om insamlingen ytterligare så att så många hästar som möjligt kan få ett bättre liv.

Vet ni, även om varje lyssnare bara bidrar med en pryl var så kommer det innebära jätte mycket för dom stackars hästarna som idag får lida något ofattbart. Bett som är tillverkade av ståltråd, utrustning som sitter helt fel, insektsangrepp som inte går att undkomma och extremt dåligt väder, utan täcken som värmer en sliten hästkropp, är vardag för dessa hästar. Har du något att skänka så går det utmärkt att lämna in sakerna, väl inpackade till Hööks.

Besök gärna http://www.hundhjalpen.se
Där kan du läsa mer om insamlingen och deras fina initiativ.  Intervjun kommer förhoppningsvis med redan i nästa avsnitt!

Nytt avsnitt om miljöträning

Vi är jätte glada att vi snart kommer släppa ytterligare ett avsnitt om miljöträning i podden. Den här gången kommer vi intervjua Britt-Marie Wiman som driver företaget BM dressyr och miljöträning. Det kommer bli super intressant och vi hoppas att både vi och ni kommer få många tips och praktiska förslag som kan bidra till positiva skillnader i ridningen. Har ni frågor som ni undrar över går det som vanligt bra att skicka ett meddelande till oss så kanske det är just din fråga som kommer med i intervjun. Maila till hastsnack@outlook.com.

Ny inspelning

Igår träffades vi och fixade med lite kompletterande material till nästa veckas avsnitt där ni kommer höra Anders Eriksson prata om arbete i töm. Det har varit riktigt mycket intervjuer det sista och väldigt tätt ihop så vi längtar nästan lite efter att få spela in ett avsnitt där vi kan få prata av oss lite hästsnack, bara vi två, igen. Samtidigt är listan på intressanta personer som tackat ja till medverkan lång så så det kommer definitivt bli många intervjuer fortsättningsvis också. Vi får väl prata häst på resorna till och från våra poddgäster istället. =)

I dag är Anna på pay and ride med en utbildningshäst och jag kommer köra bommar och kanske till och med något litet hinder på hemma plan. Först ska jag ägna någon timma åt att klippa avsnitt 16.

Paulinda Friberg- Med hög motivation och ryttarkänsla behövs inga miljoner!!

Mötet med Paulinda i helgen bjöd på så mycket inspiration och hopp. Vet ni, det finns en viktig faktor för att nå toppen som inga pengar i världen kan ersätta!! Vi kan kalla det inre motivation, rätt inställning eller helt enkelt envishet.

 Början på Paulindas fantastiska framgångssaga kan liknas vid min egen bakgrund, och säker många av er läsares. En tjej, med ett brinnande intresse för hästar och ridning men som aldrig hade dom där toppförutsättningarna, som bara är få förunnat. Trots att, eller kanske just för att, ingen fanns där och servade med mockning, planering, och dyra välridna ponnys så förblev Paulinda fast besluten att satsa på ridningen.

Som 14 åring fick Paulinda sin första häst, ett halvblod som bara var 1,5år. Den hästen red Paulinda in själv.  På den tiden var det hoppning som gällde men hästen visade sig inte vara någon vidare hopphäst och så småningom  bytte Paulinda hoppsadeln mot dressyrsadel. Under åren har det sedan blivit några hästköp. Paulinda har alltid köpt unga hästar och skött utbildningen på egen hand. Kanske är det just det som är hemligheten bakom hennes ryttarkänsla och ypperliga förmåga att läsa elevernas hästar.

År 2003 styrde Paulinda kursen mot Tyskland för att leta efter en ny blivande dressyrhäst. Hästen hon fastnade för hade förvisso fantastisk stam och bra bakben, men ingen och allra minst hon själv, hade kunnat tro att det lilla stoet på 165 cm skulle bli en internationell Grand Prix häst. Paulinda tog ett föl på stoet och hade inte speciellt bråttom upp i klasserna. Som sjuåring gick Di Lapponia T La-klasser  vilket ju inte är något spektakulärt alls för en sjuåring. Sen gick det dock undan. På bara fem år lyckades ekipaget ta sig från LA-nivå till absolut världsklass. Helt fantastiskt!!

I morgon kan ni höra hela intervjun med Paulinda och inspireras av hennes enastående prestation att ta sig till den absoluta toppen utan hjälp från rika hästägare och massa sponsorer. Det är just berättelser som denna som alltid gett mig hopp och kämparglöd. Under perioder har jag tänkt att jag lika gärna kan ge upp min ridsatsning. Jag har ju inte några miljoner, ingen familj med erfarenhet, inget stort nätverk och inga sponsorer. Men så träffar jag en person som Paulinda och vips vågar jag drömma lite större igen. Med hög motivation, rätt inställning och lite jävlaranamma kan man komma långt!

Två dagars träning för Paulinda Friberg

 Nu är jag hemma efter två dagars träning för Paulinda. Jag tycker verkligen om dessa träningar och är jätte glad att jag fått möjlighet att träna för henne! Paulinda kommer till min klubb, Skaraortens ryttarförening, ungefär var 6-8e vecka. Den här gången blev det mycket finslip i skolorna inför MSV:C debuten som närmar sig. Vi jobbade också med att förbereda Helge inför bytena. Paulinda har redan listat ut hur Helge fungerar, att han är lite "varm i huvudet", känslig men samtidigt tuff och dominant. Vi vill jobba precis på gränsen och utmana lite men aldrig passera den! I dag jobbade vi på mittvolten från galopp till skritt och ny fattning till förvänd och sen ner till skritt igen. På så sätt ska vi få honom mer direkt på hjälperna. Sen blir nästa steg att introducera bytena på riktigt. Jag gillar Paulindas filosofi och upplägg! Som tränare är hon noggrann och lägger mycket tid på grunderna och det är superviktigt tycker jag. Har vi för bråttom nu är risken stor att vi får igen det längre fram. Paulinda berömmer Helges galopp och idag sa hon att han har en kropp som en grandprix häst :P. Det måste vara det proteinrika hösilaget som gjort sitt!

Träning och intervju med Paulinda Friberg

Strax åker jag iväg med Helge för att träna för Paulinda Friberg. Senare ikväll kommer Jag och Anna intervjua Paulinda för podden och i morgon väntar ännu ett träningspass. Ska bli jätte kul att dyka in lite djupare i personen som är rankad som Sveriges fjärde bästa dressyrryttare!!

Vi återkommer ikväll med ett nytt inlägg om dagen. 

Tömkörning- Aha, det är så man gör!

Wow, sådan tacksamhet och glädje jag känner över att få göra podden, dagar som denna! Mötet med Anders var precis vad vi hoppats på. Massa ny kunskap, aha upplevelser och teori som går att omvandla till praktik. Både jag och Anna tömkör våra hästar en del som ett komplement till ridningen. Jag vill inte påstå att vi, eller i alla fall jag, är någon expert. Det har fungerat okej men jag tenderar ofta att hamna på volten och så blir det mest som longering fats med mer kontroll.

Från och med idag kommer jag omvärdera allt det jag hittills trott mig kunna om tömkörning. Jag ska nollställa och börja om från början. Ut på spåret och verkligen använda tömkörning som ett sätt att förbättra kommunikationen till hästen. Jag kommer inte kunna få ner allt vi lärt oss idag på ett inlägg utan kommer posta några inlägg här under några dagar. 

Jag tänkte nu punkta upp lite av det jag tar med mig från Anders idag och återkommer med mer djupgående tankar i senare inlägg. 

1. Rätt utrustning som passar just min häst! För tunga tömmar, ett dåligt tillpassat bett eller en däckel som inte passar hästen kan skapa spänning, skador och kommer aldrig fungera på lång sikt!

2. Känns det inte hundra? Våga prova nytt! Kör bettlöst, sätt på en stabiliseringsrem, fäst tömmarna annorlunda och undvik all form av gramanspänning. Det finns inga genvägar i tömkörningen och ibland blottas våra svagheter och problem lättare från marken. När vi sitter på hästen går det tyvärr att kompensera för mycket som är fel men på töm blir det betydligt svårare. Därför kan man ibland uppleva att hästen går sämre eller uppvisar problem som man inte känner igen. Ta dom tecknen på allvar, våga experimentera och skala av.  Hästarna visar ofta när dom är nöjda med utrustningen. En häst som blir springig, tappar bjudning eller knäpper av kan mycket väl försöka tala om för dig att något är obehagligt eller fel. Så ta dom signalerna på allvar!

3. Mängdträna!!! I tömkörning gäller det att vara kvick som vinden! Du hinner inte fundera över hur du ska ge dina hjälper eller när! Därför gäller det att tömköra så ofta att man bli duktig på att läsa hästen och veta hur man ska agera från marken. Eftergiften måste komma så direkt som möjligt. Håller man kvar en sekund för länge kan det bli väldigt knasigt och kommunikationen brister då hästen inte förstår om den ska svänga, stanna eller böja. 

4. För att få skänkelvikningarna att fungera kan det vara bra att lägga över båda tömmarna till samma sida. På så sätt kan inner töm bli till en skänkel. (Detta var verkligen ett stort AHA för mig). 

5. Tredelat bett är något jag ofta rider på. Dock blev det tydligt att tredelat inte alltid är så bra i tömkörningen. När man tar förhållning på ena tygeln är risken stor att bettet följer med och att mittendelen hamnar i mungipan. Hästen kommer då uppleva smärta och flytta sig undan från smärtan istället för att följa bettet går hästen då åt andra hållet. Så känner man att man gör rätt men att hästen ändå svarar tvärtemot kan det bero på just bettet. Det blev väldigt tydligt på hästen som Anders visade på. 

6. Ha låga händer! Du får aldrig göra förhållningar med spända axlar och höga händer. Då blir det helt fel kommunikation till hästen. Händerna ska hållas låga och förhållningen ska komma nerifrån ben/mage och inte från armbågar och axlar. 

Detta var bara några av dom saker som Anders visat och pratat om idag. Avsnittet kommer på tisdag och mer djupgående inlägg kommer framöver. 

Vi träffar Anders Eriksson

Håller just nu på att koka kaffe, packa inspelningsutrustningen och förbereda inför dagens möte med tömkörningsgurun Anders Eriksson. Vi har verkligen sett fram emot att få mjölka Anders på massa kunskap och inspiration. Känns super att vi också har hunnit sätta oss in lite mer i våra nya mikrofoner. Tror och hoppas verkligen att ni kommer märka stor skillnad på ljudkvaliten!

Återkommer senare under dagen med lite bilder och intryck från dagen.
Ha en grym fredag!

Stallet

Hej!
Tänkte ge er en liten rundvandring hemma hos mig!
Vi har bott här sedan 5 år tillbaka. 😃

En milstolpe i vårt podcastande!

I helgen har vi passerat ännu en milstolpe i vårt podcastande. Vi har nått 50.000-gränsen. Vi har i skrivande stund haft drygt 52.000 nedladdningar och streamningar :). Det känns otroligt kul att så många vill lyssna på oss och vi ser fram emot ny månad och nya möjligheter. I morgon släpper vi avsnitt 14 med Carl Hedin och under veckan kommer vi träffa både Anders Eriksson och Paulinda Friberg. Helt klart en kul vecka vi går in i!

Inget meeting i maj :(

Jag har tänkt att meetinget i Borås i maj skulle vara det perfekta första meetinget för Helge. Den här tävlingen brukar vara väldigt populär så jag visste att det gällde att vara med direkt när dom öppnade för anmälan. Anmälningstiden startade i går kl 18.00 och för att vara säker på att hinna med att anmäla hade jag satt mobilens larm på 17.50. Dessvärre befann jag mig mitt ute i skogen med mamma och pappas hund när larmet gick och hade noll teckning på mobilen. Skyndade hem och loggade in i Tdb 18.30. Då var alla uppstallningsplatser slut och några klasser redan fulla =(. Med risk för att alla klasser skulle bli fulla, loggade jag ut och var tvungen att utarbeta en ny plan för vilka klasser jag skulle rida.

Då man var tvungen att betala samtidigt som anmälan vågar jag inte chansa på att anmäla till alla dagarna eftersom alla boxblatser var slut. Jag kunde givetvis chansat och tänkt att några säkert stryker sig och att jag därför skulle få boxplats men om det inte blir så känns det som ett hopplöst projekt att sitta och åka 4 timmar varje dag i 4 dagar. Så jag tog det säkra före det osäkra och anmälde bara till två dagar.

Planen var:                     Så här blev det:
Tor: Lb:2                       Lb:2, reserv La:3
Fre: Lb:3, La:3              Inget
Lör: La:4                       Inget
Sön:La:3                        La:3


Meetingdebuten får helt enkelt bli en annan gång. Sjukt att det är sådant tryck på tävlingarna! Tredje gången i år som jag hamnar som reserv trots att jag försökt vara ute i god tid.

På besök hos Carl Hedin

Igår var jag och Anna på besök hos Carl Hedin på Runestens Gård i närheten av Varberg. Wow!!! Vilket ställe! Helt fantastiskt fint, organiserat och välskött.

Vi startade vår road tripp i Skövde med att hämta upp våra nya mikrofoner. Känns jätte kul att äntligen kunna få riktigt bra ljud i avsnitten framöver. Dock är det alltid spännande när två ganska otekniska personer med noll förkunskaper ska försöka förstå sig på proffsutrustning på kort tid ;)
På vägen ner skulle vi alltså försöka fixa ihop utrustningen och köra några tester vilket kanske inte var den smartaste iden vi haft. Jag har otroligt lätt för att bli åksjuk och gårdagen bjöd inte på något undantag. Vi klarade oss, i alla fall, fram och möttes av en mycket pampig gård med stort, vackert stall, ridhus, utebana i storlek XXL, solarium och skrittmaskin.

Intervjun med Carl var intressant och inspirerande. Han är en väldigt spännande ryttare som lyckats kombinera sin passion för hästarna med en schyst afärrside och en gnutta nytänk. Carl sticker ut ur  mängden av dressyrryttare just för att han verkar vara totalt orädd och ständigt bjuder på överraskningar.  Ni kommer få lära känna Carl bättre på tisdag när avsnitt 14 kommer. Vi kan lova att det avsnittet kommer bli en rejäl motivations boost för många av er!

Träning del 2

Som Emelie skrev i inlägget innan så tränade vi här igår för Åsa Nyström. Hon har varit min tränare i 11 år nu. Jag red Florissa e. Floricello född 2012, jag har haft henne sedan november 2015. Hon är så himla fin men igår var hon lite seg i traven och jag fick inte den bjudningen och kontakten alltid som jag strävar efter, i galoppen blir hon mycket bättre. Hon ligger så bra med redan i utbildningen och gör allt och lite till som en fyraåring ska, skänkelvikningar, längningar i trav i galopp, lite förvänd galopp, det som saknas är mer styrka och kondition. Hon fick gå ett väldigt lätt pass då istället med mycket klapp och beröm. Hon fäller päls nu och då kan de bli lite trötta av det. Det blir mer uteritter framöver för att få fram lite mer egen bjudning i traven 😃  

Gårdagens träning

Igår var det Åsa-träning. Vi red båda två och Anna skriver ett eget inlägg om sin träning snart =).  För mig och Helge låg fokus på jobb i skolorna, både i traven och galoppen. Utöver det blev det mycket arbete med dom enkla bytena. Helge har en aktiv galopp och har lätt att samla sig men än så länge har han lite problem med att behålla energin in i övergången till skritt. Det blir liksom lite allt eller inget medan 50% skulle vara lagom. Styrketräning och repetition känns som receptet för att få perfekta enkla byten så det är bara att hänga i och fortsätta nöta jobbet med samling och övergångar.   Det är så himla bra att träna för Åsa. Hon ser Helge som han verkligen är och är optimistisk men ändå konstruktiv.  Jag har fått med mig många bra tips och tricks som redan gett resultat.

 Helge vill gärna galoppera mer uppåt än framåt när han blir "för på". Så vi jobbar mycket med att fatta galoppen mer framåt. Här ser ni ett misslyckat försök!

                                                  Testade en ny rörelse igår, "galoppiaff" ;)

Anna tar anteckningar och myser med mig och Helge =)

Träningsdag

Idag har vi träning för Åsa Nyström som är B-tränare och GP ryttare. Hon kommer till Anna två gånger i månaden. Anna har tränat för Åsa länge och även stått uppstallad hos henne på vintrana, innan hon flyttade till egen gård. Vi är båda jätte nöjda med Åsas träningar. Hon läser hästarna fint och plockar fram avspända och lösgjorda hästar.  Vi återkommer senare med mer från dagens träningar :).

Vi ser fram emot april och massa spännande möten!

I april kommer vår podd vara fullproppad med massa intressanta och spännande profiler. Klara är bland annat Paulinda Friberg, blivande OS-ryttare i dressyr, Anders Eriksson, tömkörningens egna guru, och Carl Hedin, talangfull dressyrryttare med ett mycket spännande träningsupplägg på sina hästar. Utöver dessa sjuuukt intressanta personer jobbar jag just nu på ytterligare en intervju. En av Sveriges största unghästutbildare och problemlösare. Några av er kan säker gissa vem? Idag kommer jag förhoppningsvis få ett svar och självklart hoppas vi på ett ja!

Vem vill du höra i podden? Kommentera gärna här eller skicka mail till hastsnack@outlook.com

Våndan inför röntgen

Detta är Top Score, född 2014 e. Luxus CML, ue. Tip-Top.  Jag köpte henne i februari förra året från Emmelie Karlsson och Frödinge dressyr. Tanken är att hon ska bli min påläggskalv och jag tror mycket på henne om hon får förbli frisk och skadefri. Måste erkänna att jag föll direkt för denna donna! Otrolig utstrålning och så mild i sitt sätt. Att få starta helt från början med henne känns jätte kul och spännande. Även om jag har utbildat alla mina hästar från tidig ålder så har jag aldrig köpt ett föl tidigare. Det känns helt klart som ett extra ansvar, det kommer ju inte finnas någon annan än mig att skylla på om något skulle gå fel. Hittills känns hon dock mentalt starkare än alla tidigare hästar jag köpt så jag är inte speciellt orolig för hennes framtida utbildning och utveckling. 

  Nu närmar sig Topsis 2 års dag och jag tänkte sätta henne i lite "förskola". Lite korta promenader ute i skogen, löshoppning och bettillvänjning är några punkter som finns med på schemat i vår. Sen finns även några jobbigare punkter, bland annat en röntgen för att se så allt ser bra ut inför inridningen. Pratade med min grymma hovslagare igår och fick jag numret till Markus Tåbäck som har en mobil röntgen. Han kommer förmodligen i nästa vecka och röntgar henne här hemma. Känns väldigt skönt att slippa lasta och åka ända till Husaby med henne då det ju ändå är ca timman dit. Är bara så himla orolig att vi ska hitta något på plåtarna som inte är bra. Hon har varit lite smågallig i sina hasleder från och till så självklart målar jag upp värsta tänkbara senario i huvudet. Samtidigt vill jag hellre veta nu än dra ut på det och hitta något när hon är 5år och inte håller i ridningen. Ni får hålla tummarna för oss helt enkelt!

/Emelie

Stalltips

Tänkte jag skulle dela med mig lite av mina stalltips, här är min älskade foder - och hagtavla. Den är lätt att ändra i och man ser tydligt vad varje häst ska äta och vilken hage de ska gå i.  Jag gillar att ha ordning och reda i stallet 😊 Hästarna har även en massa frukt som snälla Lovisa tagit med sig. Nu ska jag ut igen och hålla en lektion sedan rida hästarna. Ha en bra dag allihopa 😃
//Anna

Avsnitt 13 färdigklippt, kommer idag!

Så gött med ännu en fin vårdag! Har suttit ute i trädgården på mitt favorit "plugg och jobb ställe" i och redigerat klart. Alltid när jag sitter där kommer hästarna och håller mig sällskap. Då känner man sig lite extra tacksam och lycklig över att bo som man gör. Det är så härligt att titta upp från boken eller datorn och se sina bebisar och bästa vänner stå och vakta på en. Vill du lyssna på vår podd men är osäker på hur och var? Då kan du klicka på vår omslagsbild som ligger till vänster i fältet så kommer du direkt till vår poddsida. Nu är hovslagaren på ingång så det är bäst att släppa datorn nu och kila ut. /Emelie  =)